Självplågare

Som för att straffa mig själv efter den intensiva veckan, tog jag ett bad med tillhörande skrubb. Det kan tyckas att det är allt utom plågsamt och visst; ett varmt bad är skönt och en skrubbning är skönt. I dag gjorde det mest ont. Vilket var skönt på sitt sätt. Att gnida en lavasten hårt mot huden och sedan sänka sig i hett vatten (med eukalyptusolja) gör ondare än man tror. Att man innan skrubbningen dessutom skållat huden med det varma vattnet, förbättrade inte läget. Jag toppade självplågeriet genom att hälla lera i både öron (inte så ovanligt) och mun (första gången!). På plussidan: jag är ren inom och utom. 
 
Efter en kalldusch la jag mig på golvet med vidöppet fönster och väntade på att huden skulle torka. Vinddraget var en god tröst. När jag hade torkat, smorde jag in hela kroppen i kakaosmör. Alla plågor är nu förlåtna och huden älskar mig igen. Nu ligger jag nerbäddad och häller kakao invärtes: en kopp varm choklad med kokosolja. Nu lär jag sova djupt. Det förtjänar jag. 

Vår

Det är officiellt. Vinbärsbusken knoppas, påskliljorna är på väg upp ur jorden och tvätten kan torka ute. Dessutom hittade jag årets första fästing som bitit sig fast på mig. Så nu är det vår. Inget mer pälsfodrat, bort med ylletröjorna. 
 
Jag står här med dubbelt så många krukväxter som i går. Det har planterats om elefantöron, garderobsblommor, ett antal kaktusar och annat. Så om någon känner sig sugen på meterhöga växter har jag nog ett par över. Platsbrist (och krukbrist) gör att jag inte planterar om porslinsblommorna och svärmorstungorna riktigt än. 

Typiskt

Det utlovades först en riktigt varm helg. Sedan backade metrologerna och sa att det skulle bli kallare, men ändå sol. Så mina planer för helgen var att plantera om alla krukväxter, utomhus. Sedan skulle högtryckstvätten få arbeta lite; tvätta hjul, stenplattor och trappor. Om jag hann skulle jag dessutom gräva lite. Jag måste plana ut marken och luckra upp jorden (leran) inför planteringarna. 
 
I går var det ingen idé att gå ut. Det var kallt. Väderprognosen för i dag såg bättre ut så jag väntade. Och vaknade till regntunga moln och snålblåst. Men tydligen vaknade jag på den optimistiska sidan; kanske blir det bättre framåt dagen. Under tiden tänkte jag plantera om orkidéerna, det är ok att göra inomhus. Sagt och gjort, sju orkidéer står nyfriserade och uppfriskade i fönstret. Lite skräpigt blev det men ändå överkomligt. Och så gör jag misstaget att se om väderprognosen ändrats. Japp. Halvmulet, helmulet och sedan regn. Med varning för hård blåst. Så nu sitter jag och beställer fröer för plantering om ett par månader. Då borde solen hittat till Hindås. 

Huvudvärk

Är det så "illa" att jag inte druckit alkohol på så länge och inte minns hur en baksmälla känns? Eller snarare att jag inte druckit vin på evigheter. Så värst många glas blev det inte i går till melodifestivalen men ändå känns det som någon renoverar i huvudet. Är det ett tecken på att jag ska hålla mig ifrån alkohol överhuvudtaget eller bara vin?

Hjärta Thåström forever

Det känns ganska givet att man sitter och lyssnar på Thåström. Just nu. Mannen som följt med genom livet, på ett eller annat sätt. Kanske är det därför tonårssmärta och festivalnostalgi skakar om mitt inre vid genomlyssning av nya skivan. Texten är ny, innebörden densamma. Melodin är annorlunda, musiken välbekant. Rösten är och förblir den som alltid varit. Hjärta smärta. 
 
Nu har inte nya låtarna fått någon egen innebörd (än) så visst är de gamla bättre. Men Thåström kommer för evigt bli älskad och förlåten. Vi kommer alltid ha Arvikafestivalen och Eriksbergshallen.

Kombinera studier och jobb

Redan innan jag frågar vet jag svaret. Men nu har jag ju blivit antaget till kurser jag är intresserad av. Så: klarar jag heltidsjobb med heltidsstudier? Eller ska jag välja en eller två kurser och "bara" studera halvtid? Den ena kursen är ju dessutom arbetsrelaterad. What to do? 

Småjusteringar

Är det ett tecken på lathet eller stress när man får komplettering på småsaker i inlämningsuppgifterna? Nu sitter jag med största problemet hittills: jag måste döpa om min rapport. Och innan jag gjort det kan jag inte bli godkänd på kursen. Och innan dess kan jag inte släppa studierna helt. 
 
Så få det gjort!

Thåströms nya

I går när jag kom till jobbet spelades Thåströms Karenina på radion. Jag var tvungen att sitta kvar i bilen och lyssna klart. Sedan klev jag ur bilen och in på jobbet och fortsatte dagen som vanligt. Thåström kom fort men försvann på samma sätt. 
 
I dag fick jag ett mail från Spotify. De rekommenderar mig att lyssna på Thåströms senaste låt som tydligen släpptes i dag. Så nu sitter jag här och lyssnar igenom allt Spotify har att erbjuda med honom (även om Balladen om briggen Blue bird är och förblir bäst). Det är något med den mannen som får mig att må dåligt på ett bra sätt. Han träffar på ett ställe som får mig att vilja spy samtidigt som jag vill måla med svart akvarellfärg på stora vita ark. Jag vill skapa tokiga saker för att få ur mig det svarta inom mig. Utan att ens veta att jag bär på något svart. 
 
Jag var för övrigt inte så imponerad av den nya. Men det kanske krävs ett par lyssningar. Den får mig dock inte att må dåligt. 
 

Ny på jobbet

Första veckan har passerat och jag har överlevt. Jag är grymt trött men det bottnar mest i att jag inte är van att gå upp halv sex varje morgon. Vänlig medarbetare berättade att han aldrig vant sig, ens efter flera år. 
 
På jobbet gör jag precis sånt jag vill syssla med. Och det är ok att jag blir precis så nördig som jag önskar när det kommer typografin. Jag kombinerar strukturen från html med ISO-standarder och gestaltningslagar. Resultatet syns förhoppningsvis till hösten när katalogen ska tryckas. Och utöver det är det datablad och webbplats som ska tas omhand. Man kanske kan säga att det där med elmotorer inte är så illa ändå. Otippat, men inte illa.  

Hemtenta pågår

Tentavecka framkallar en viss känsla (och då menar jag inte den att jag ständigt behöver gå på toaletten på grund av stora intag av te). Jag är stressad men peppad. Det flyter på och jag ser resultat på mycket kort tid. Det är intensivt och jag gillar det. Lite mindre då jag sitter med två större hemtentor samtidigt. Den första är tack och lov nästan klar; teoridelen blev precis färdig och strax ska jag korrläsa och justera den praktiska en sista gång. Deadline i morgon men jag vill vara klar så fort som möjligt så jag kan påbörja nästa. Sen kan jag faktiskt inse att jag sovit skitdåligt och ta igen det innan jag från och med måndag ska gå upp halv sex och jobba. Just nu vågar jag inte gissa vilket som kommer vara mest uttröttande, studier eller jobb. 

Ännu en bok

Fri från bulimi är ännu en bok som stått i hyllan ett bra tag. Jag har helt enkelt inte orkat. Så efter den halvtrista vardagen i förra boken och svenska fantasyn innan dess, kände jag att jag inte ville fortsätta på någon av dem spåren. Och hur tungt kan det vara?
 
Tungt, visade det sig. En bulimikers dagbok. Precis så tungt som det låter. Det är allt jag orkar säga om boken. 
 

Mitt 2015

Lisa skrev en så fin lista över målen 2015. Jag blev helt klart inspirerad. Mest över tanken att inte ställa så extrema krav på året. Så här kör vi: 
 
Trivas grymt bra på nya jobbet. Bygga koja med barnen. Upptäcka ny musik. Läsa mer. Surfa mindre. Odla fler ätbara växter. Lära mig äta de odlade växterna. Sluta tveka. Få det gjort. Vara lycklig. 
 
Sådär. Inte alltför ouppnåeliga mål va? 

Bok en och en halv

Jag har inte varit helt ärlig. Jag har haft en skämsbok. Inte att jag skäms för boken i sig utan att jag helt enkelt inte orkat ta mig igenom den. Förrän nu. Äntligen, till slut. Machoslampor av Pat Califia är officiellt färdigläst. Jag minns inte när jag började med den men det var när jag fortfarande bodde i Majorna (minst åtta år sedan). Sedan har den blivit nerlagd i lådan vid sängen och inte kommit upp. För att andra böcker har lagts ovanpå. 
 
Nu tillhör jag en av dem som inte läst böckerna i olilka nyanser. Det har sagts för mycket om dem så jag har helt enkelt undvikt dem. För den som vill läsa snusk vill jag hellre rekommendera denna bok. Det är snusk rätt igenom och det hymlas inte med. Noveller i olika längd och smaker. Välskrivna scener med människor i bur, vampyrer på s&m-klubb och sånt man gärna läser om när man tröttnat på de erotiska novellerna i Frida, Veckorevyn eller vad folk nuförtiden läser. Det här är inget tantsnusk, inget heteronormativt och absolut inget att skämmas över. Det är sex när det är som råast och bäst. 

Bok nummer två

Jag inser precis att året endast har passerat med åtta dagar och redan har jag läst bok nummer två. Är det ett tecken på att jag läser (för) mycket eller att jag läser för simpla böcker? 
 
Bok nummer två blev i alla fall Konsten att fylla trettio av Mike Gayle. En bok som kanske är motsatsen till den förra. Efter fantasy behövdes realitet. Och på klassisk brittisk manér serveras man vardagsskildringar på gränsen till sömnpiller. Tanken var god, idén bakom boken skulle kunnat funka. Med en annan författare. Eller översättare. Eller annat land. För nu blir det grått, trist och heltäckningsmatta rätt igenom. Kanske fnissade jag på ett ställe. Men det är ok, jag gillar inte brittiska komedier heller och har exempelvis aldrig förstått Hugh Grant (som skulle kunnat spela huvudrollen). 
 
Handling: brittisk kille har svårt med relationer. Flyttar till USA, träffar tjej, flyttar ihop, får vettigt jobb. Börjar panika över att fylla trettio och gör slut, flyttar hem till föräldrarna i UK, ska börja jobb i Australien om ett par månader. Först ska han promenera längs memory lane i hemstaden, hångla som en tonåring och supa som en alkis. Jättecharmigt. Verkligen. 

Uppdatering

Till slut kom jag fram i telefonkön. Till ingen nytta egentligen. Handels a-kassa kunde absolut inte hjälpa mig. Lagt kort ligger. Dock avslutade killen samtalet med att undra om jag hade några andra frågor han kunde svara på och han önskade mig lycka till med nya jobbet. Och jag fick numret till Unionen. Men det byråkratiska kunde han inte hjälpa mig med. 
 
Efter de två timmar jag lagt på telefonkön till Handels a-kassa var jag mindre sugen på att ringa Unionen direkt efter, för ännu mer tid i kö. Men få det gjort, tjuren med hornen och allt det där. Efter max en kvart i kö (här var det ingen som sa vilken plats jag hade tyvärr) kom jag fram och talade med en mycket trevlig kvinna som absolut kunde hjälpa mig. Inga problem! (Sa jag att hon var norrlänska dessutom? Till skillnad från stockholmaren hos Handels a-kassa. Nej, jag dömer ingen.) 
 
Så in med en blankett och komplettera med uppgifter när det är dags. En sak mindre att bocka av på listan. Any.do har en käck app för det, även om Astrid var bättre och trevligare. Astrid peppade, det gör aldrig Any.do. 



Instagram