Nu är det vitt, vitt ute. Och det fortsätter att falla utan minsta tecken på att smälta undan.

Jag som inte har satt på dubbdäcken på cykeln än startade extra tidigt. Dock kom de och hämtade containern med stenmjölet från borrhålet samtidigt som jag och Karl skulle iväg. Givetvis var det alldeles för distraherande för att bara kunna cykla ifrån. Så jag kände extra stress på väg till dagmamman. Men när vi väl kom fram var det ingen som öppnade när vi ringde på. Nån minut senare kom hon med bilen dock. Varit i stallet på morgonen. Och vi var (för en gångs skull, som dagmamman sa) tidiga. Jodå, en blick på klockan sa att vi var hela fem minuter tidiga. Så ingen stress när skor och ytterkläder skulle plockas av inte.

De där dubbdäcken åker nog på i dag.