Då så. Då var det definitivt. Nu är vi bokade till begravning och minnesstund. Och återigen blir jag arg på mig själv att vi inte åkte och hälsade på. Alla gånger vi tänkte gjort det, alla gånger vi sköt upp det. För småsakers skull.

Man får väl försöka se det här positivt i alla fall; man får träffa släktingar man alltför sällan ser.