Sedan jag läste ut Ego woman för ett tag sen verkar det som jag har fastnat i chic lit. Det har bara blivit lättläst dravel som gör mig om möjligt ännu bittrare och surare på folk som inte lämnar sina otrogna män eller står och stampar på samma plats i tio år.

Jag har avverkat Den avklädda bruden, Belle de Jour: en eskortflickas öden och äventyr och nu sist Min stora kärlek. Inget ont om böckernas historier eller uppbyggnad i sig men ihop blir det bara en massa kräk. Men lättsmält på bussen till jobbet.

Så självklart fortsätter jag min självplågan med Hål i huvudet. Jag får väl se det som en motpol till den desto tyngre Svarta tornet-serien som jag tyvärr avslutat.