Jag blir påmind om att jag inte vill ha ett till barn. Smärtan som febern just nu ger mig påminner alltför väl om foglossning. Även illamåendet påminner om de dåliga sakerna med en graviditet. Eller värsta tänkbara; att vara sjuk under graviditeten. Usch och nej tack. 

 

Jag har testat de flesta kurer nu men ändå känner jag mig döende. Vicks, Pamol, Ipren och Renässans varvas. Varm mjölk med honung, vetekudde och stora mängder te har även provats. Om jag överhuvudtaget orkade hade jag lagt mig i ett varmt bad och sedan gjort en nässköljning. Nu orkar jag bara ligga i sängen. Jag sover sjukt dåligt på natten. Det var först när Peter gick upp i morse och jag kunde ta hans täcke som jag slutade frysa. Ja; två vintertäcken och grisdräkten behövdes. Medan jag svettades ymnigt när jag i fleecetröja och linne gick ut för att köra barnen till dagmamman. Det hade varit klart behagligare om det vore konstant status. 

 

Jag försökte titta på ett avsnitt av Supernatural förut men jag hängde knappt med. När jag körde bil kände jag mig onykter och borde nog inte varit i trafik öht. Lycklig var jag då över att jag faktiskt kör bil och inte måste cykla för att lämna barnen. 

 

Nu: på med täckena igen och sova minst tre timmar. Förhoppningsvis är jag frisk(are) när jag vaknar. Jag har allt annat än tid med att vara sjuk. På tv pratar de om att grissjukan sprider sig allt mer dessutom. Trots grisdräkt är det absolut inte nån influensa jag har; deadline på projektuppgiften är ju om en vecka.