I morgon börjar jag jobba igen efter "semestern". Ja, så värst mycket semester har det ju inte blivit utan mer föräldratid. Tyko är nu inskolad och klar. Och precis lagom för att bli sjuk. I går kväll firade han med 38,8 graders feber. I dag firar Karl med krupp.

Hur jag själv firar? Genom att piffa. Mig själv var tanken men det resulterade i att jag skurade badrummet. I går färgade jag dock bryn och fransar. Minsann. Jag ska försöka få lite egentid och i alla fall måla naglarna. Fast jag är i stort behov av nya lack. Malva, Cupcake queen eller Illusion vore trevligt.

Förresten; lite har jag ju piffat mig själv. Jag lyckades töja andra hålet i örat till 6 mm nu. Så nu är det bara ett kvar som ska töjas till 4 mm. Den ringen gick ju sönder men vi ska se om den inte går att laga. Dessutom hittade jag kulan till en av 2 mm-ringarna så jag slipper ha stålringen i översta hålet. De små tingen och allt det där.

Visst är jag värd en pennkjol, en skjorta och ett par nya skor? För det är sånt jag sitter och surfar just nu medan Peter glor på fotboll. Ja just det; jag måste ju ha en ny väska med! Vilken tur att Barbarella har rea på en som jag vill ha! Och Accessora har rabatt på en insats som jag tror skulle vara perfekt till ovan nämnda väska.

Jag gjorde fel igen. Så nu sitter jag här och trånar efter en svart devonhane. Han är inte släkt med Olle men å andra sidan är det många intressanta katter i stamtavlan. Dessutom bor han lite närmare än den förra.

Lite tragiskt inlägg men vi kör ändå.

När jag testade byxor i går fick jag minsann plats i ett par i storlek 40. Om man bortser från kameltån. Jag menar; när skedde det senast?

Nu är det förvisso inte aktuellt längre men jag kan ändå inte låta bli att tycka att de är hur söta som helst. Vilka då? Jo, pea pods! Det är så givet! Självklart ska barnet ligga i en ärtskida.

Kan man trycka in en ettåring eller kanske till och med en fyraåring tro? Eller ha en till sig själv?

Efter en snabbtur i Allum lyckades jag i alla fall hitta ett par tröjor och ett par byxor. Efter att ha dragit på sig åtta par byxor var jag ganska oinspirerad till mer shopping ändå. Så nu dröjer det ett tag till nästa gång. Inte ens skoaffärer lockade.

Har precis kommit hem från dagmamman med huliganerna. Nitzer ebb spelar och barnen försöker faktiskt plocka undan sakerna från golvet. En limpa med havregrynsbröd är klar om en halvtimma dessutom. Status: helt ok.

Är jag fånig som sätter ett pris på sex? Missförstå mig rätt nu. Jag har sedan tidigare min p-dator. Den fungerade bra på alla sätt och vis (jättebra även när man ville bli gravid då den visar ägglossning). Sen fick jag både ett och två barn. Nu har mensen stabiliserats och egentligen kan jag börja med den igen. Men stickorna kostar då 150 spänn i månaden. Detta fick mig att låta bli den efter första graviditeten.

Att använda kondomer kostar cirkus sex spänn/gång. Och det är bara att erkänna; som småbarnsförälder sker inte tillfällena så jätteofta. Så jag står inför följande ekvation: 150/6. Det vill säga jag kan ha sex 25 dagar med kondom under samma period som jag betalar för stickorna. Plus de fem dagar mensen varar. Jag måste alltså ha sex minst en gång om dagen för att stickorna ska vara ekonomiskt försvarbara. Sen finns det ju givetvis andra aspekter. Spontanitet, tillgänglighet osv.

Jag var inne ett tag på att sätta in en kopparspiral men efter Camillas äventyr med det känns det inte så lockande heller.

Hormoner då? Nja, inte särskilt lockande. Men enligt vissa så ska pmdd bli bättre av kombinerade p-piller (och värre med minipiller vilket kanske förklarar varför jag mådde som jag gjorde när jag hade p-stavar). Då är alternativen just piller (vilket jag inte gärna vill försöka komma ihåg), p-ring eller p-plåster. Inget är egentligen ett alternativ för jag läser biverkningarna och känner att jag mår ännu sämre. Och enligt viss forskning hjälper inte alls p-piller mot pmdd utan enbart antidepp. Vilket inte är en godkänd metod i Sverige.

Så jag är tillbaks på ruta ett. Kondomer? Eller dator? Eller avhållsamhet kanske? Jag var ett tag inne på sterilisering men konstaterade att jag dels innerst inne vill ha möjligheten till ett barn till och dels blir ändå inte pmdd bättre då man bara knipsar tillgångarna s a s.

Det "bästa" med alltihop då? Pms och pmdd blir värre ju äldre man blir. Tack för det. Jag börjar förstå klimakteriekossor.

I går var ju Tyko hela dagen hos dagmamman. I dag är hon ledig så huliganerna är hemma. Och nog har Tyko snappat upp ett och annat. T ex att jaga och skrika riktigt mycket. Just nu rusar han och Karl fram och tillbaka genom huset. Så jag hinner nog städa och baka ändå.

Jag har haft bakmaskinen i två veckor nu och jag måste säga att jag är mer än nöjd. Jag har hittat ett recept som funkar riktigt bra så nu börjar smaksättningen på allvar. Nackdelen då? Jag går upp i vikt av bröd. Så jag kan ju lika gärna baka kakor...

Jag har en förkärlek till tröjor där det står fåniga saker. Så nu kommer ett urval av favoriterna. Ni har säkert sett dem förr. Om inte; köp dem till mig.

Från Palmercash:


Från Modcloth:

Jag har en sjukdom. Och den gräver sig längre och längre in. Den sätter sig i hjärnan.

Jag vill att någon skär eller sticker i mig. Jag bryr mig egentligen inte om det är krokar, nålar eller brännjärn. Jag vill förändra, förnya, förbättra mig. Jag vill töja alla piercingar jag har men kommer ändå inte bli nöjd. Jag vill täcka min kropp med bläck men kommer ändå vilja ha mer. Jag vill gunga i krokar men kommer alltid vilja gunga högre.

Jag får bli onödigt rik eller skaffa nya vänner.

Jag måste säga att det känns lite märkligt att även Tyko är hos dagmamman. Alldeles tyst och tomt är det. Och egentligen vill man passa på att städa undan lite. Men vem orkar; snart kommer huliganerna hem igen och då är jobbet ogjort.

Det blev precis lika stressigt som jag trott i går. Vilket gjorde att designmarknaden hoppades över. Men vi hann med vernissage och Rosa steget i alla fall. Tyvärr var arrangemanget av Rosa steget i år en besvikelse; ingen info om att starten hade flyttats och totalt kaos vid mål när medaljer och priser skulle delas ut. Men vädret var ett av de bästa och i år gick vi minsann hela rundan, utan att passera Paddan.

Inflyttningsfesten hos Mike och Katarina avlöpte utan större katastrofer. Vid elva i dag tvingades vi ur sängen av alltför pigga och glada barn. Dagen har varit nästan så lugn som jag önskade. Förutom att jag allra helst hade vaknat i min egen säng.

Som om jag inte hade nog med saker att göra på lördag. I dag kom en inbjudan till vernissage. Med andra ord ser min lördag ut som följer:

12:00-ish - Vernissage
16:30 - Rosa steget ca 7 km
Hem till min mor och piffa sig
18:00 - Inflyttningsfest
Hem till min mor och sova

Mellan 14 och 20 är det dessutom á la London. Det lutar åt att man åker lite halvsent till vernissagen, tar en runda på marknaden och sen Rosa steget. Efter det snabbt hem till mor och sen iväg på galej.

På söndag är jag extremt uppbokad; helst hela dagen i sängen. Det är jag värd.

I dag var jag förbi jobbet och hämtade upp mina nya smycken. Jag och Maria la en order hos Crazy factory för ett par veckor sen och nu hade det kommit. Högerörat är nu tillbaka till 14 mm mao och höger öra är 8 mm i största ringen. Nackdelen då? Jag lyckades göra sönder 4 mm-ringen jag hade i. Sånt man får räkna med när det är plast men ändock. Jag ska testa att limma den och får väl beställa en ny senare.

Septum är nu 2,4 mm. När jag töjde senast minns jag att det gjorde fruktansvärt ont men att jag lyckades förtränga det så pass. Hua. Jag överväger att sätta i retainern så man i alla fall inte nuddar ringen i tid och otid men har man semester passar man på att ha ringen i. De svarta smyckena jag köpte till näsvingarna var dock mindre än de jag hade tidigare så hålen lär väl krympa lite. Från 1 till 0,8 mm så det är inte så farligt. Likaså är det med hålet i öronkanten. Från 1,6 till 1 mm. Men fint är det.

Det värsta? Jag är grymt sugen på att pierca mig igen. Varsomhelst, bara det innefattar en nål genom huden.

I dag skulle jag packa dagmammeväska till Tyko. Ni vet; ombyte, blöjor och regnkläder. Men; inga stövlar? Vad hade Karl på fötterna i den åldern? Jag hittade ett par fodrade kängor som nästan passar men det gör det hela ännu mer ologiskt. De minsta stövlarna vi har är säkert tre cm för stora. Attans. Jag som trodde att jag hade koll. Fast jag ska kolla i ett par lådor till; kan hända att de åkt ner i nån klädlåda.

I dag har varit en märklig dag. Tack vare att vi var bortresta hela gårdagen så känns det som söndag i dag. Så att omvärlden har varit så aktiv i dag förvånade mig ständigt.

Vi fick i alla fall gjort en del; invigt bakmaskinen, press av egen morotsjos, besök på arbetsförmedlingen, besök på Västra djursjukhuset och hämtning av äldre barn. Och Tyko bjöd på "sovmorgon"; ända till åtta fick vi sova.

Nu är vi hemma igen. Eller ja; vi kom väl hem för nån timme sen. Med ett barn mindre. Inte för att vi förla honom nånstans i Hedekas utan för att han helt enkelt ville sova över hos sin mormor. Så när min mor lämnades av i Partille följde han med. Just nu sitter Peter och väntar på fotboll och jag samlar kraft för att gå och lägga mig.

Vi gick ju upp ganska tidigt i dag för att åka till Hedekas. Det var väl tio år sen jag var där sist. I alla fall i Gerrebo. 2006 var vi i området med Danilla men då åkte vi bara och badade efter ett hett besök på Nordens ark.

Karl var nog nöjd med besöket i alla fall; han älskar att rota runt i andras hem (vi tittade till vår gamla stuga) och sen fick han dessutom åka med Keo i traktorn. Peter gick till skogs och plockade svamp medan vi andra var kvar och fikade. Nu känns det dock som om jag har en veckas ludd på tänderna och jag inte sovit på ett par dygn. Vilken stund som helst ska jag kasta mig i säng. Först ska Olle få ögondroppar och sen ska katterna matas. Och lite mer struntsurf. Morgondagens enda planer är återbesöket hos vet. 14:30. Jag hoppas att Tyko inser att han borde ta sovmorgon.

I dag jobbade jag min sista dag på i alla fall två veckor. Semester mao. Eller ja; Tyko ska skolas in. Men det tar ju inte hela dagarna. Så vill nån hitta på nåt så är jag tillgänglig. Förutom i morgon då vi åker på tur, på måndag då vi ska till vet. igen, på tisdag kväll då jag har teorikurs och lördag då jag har både Rosa steget och inflyttningsfest att gå (på).

Jag vet inte riktigt vad som hände. Plötsligt har jag över 1000 blogginlägg att läsa och jag minns inte senast jag spelade Baking life. Betyder det att jag skaffat nya intressen? Eller bara sitter och surfar i Freecyclinggrupper på Facebook?

Alltså, jag vet. Men glöm allt jag önskat mig. Verkligen allt! För nu har jag hittat den perfekta presenten! Jag säger Oblivions och jag säger Mr. Wiggle Wiggle. Inte nog med att han är just en hane och en svart sådan; han delar visst släktskap med Olle. Det är Olles brorsbarnbarn. Det borde väl vara lika bra då ett barnbarn från Olle inte är att räkna med. Såvitt jag vet är Olles alla barn kastrerade.

Det fina? Mr. Wiggle Wiggle är än så länge tillgänglig och han är leveransklar i slutet av september. Det är ok; jag kan ta en tidig present. Till och med att det inte blir en större överraskning.

Jag är rädd för att jag måste gå på ett nytt Me&I-party. I dag fick jag mail med bilder på nya kollektionen och svamptröjan är ett måste!

Glöm allt jag tidigare önskat mig! Eller ja; jag önskar mig förmodligen det fortfarande men inte lika intensivt. Vadan detta då? Jo, i dag fick jag ett glädjande mail. Sprängskissen jag önskat i andra raser görs numera även med både devon rex och sphynx. Så en sådan önskar jag. Helst en av varje. Mest devon dock.

Sen har jag upptäckt ett nytt nagellack; Schotch naturals. Där önskar jag Whisper, Highland mist, Kiltlifter och givetvis deras remover. Men ok; jag är inte helt omöjlig; eleven.se har en hel del miljövänliga lack och jag är beredd på att testa vilken som. I rödlila eller vitsilver-nyanser.

Jag fick inte gjort nåt av det jag hade tänkt i dag. Å andra sidan fick jag kört åtta maskiner tvätt, plockat undan leksaker till förrådet och städat nästan hela huset. Men hjälp av en trogen mor. Allt medan Peter och Karl var på Nordens Ark.

Till slut funkade det! Att avstå sina föräldradagar är tydligen svårare än jag trodde. Inte för att jag personligen inte ville släppa dem ifrån mig utan för att Försäkringskassan krånglar.

För givetvis ska de använda pdf. Och då funkade inte den version av reader som jag hade. Ok, uppdatera. Men jag får ändå felmeddelanden innan jag ska signera. Agh! Så jag försöker en annan dag. Och då kraschar hela insticksmodulen, som det så fint står. Då öppnar jag Internet Explorer istället. Och där går det hur fint som helst! Ärligt talat; vem använder IE i dag? Och är inte Firefox ganska utbrett? Och varför inte skriva på startsidan att det inte funkar?

Nu är frågan om jag ska gå och muttra resten av dagen över FK eller om jag ska malla mig över att jag lyckades ändå.

Är det ok att jag väntar tills i morgon med att hänga upp tvätten? Jag känner inte riktigt för att gå ut på altanen naken just nu. Även om myggen skulle uppskatta det.

Äh. Nu minns jag inte ens vad det var jag ville ha sagt. Men vi har Karl hemma igen. I går kväll kom han hem från en vecka på landet. Han tjatar redan om att han ska åka dock. Den här gången till min mors lägenhet och sova där några nätter. Som om det är kul att sitta i en varm och unken lägenhet när man bor på landet och bara kan springa utanför dörren för att känna på gräset...

Oskar rymlingen kom hem i går med. När jag satt på bussen på väg till jobbet ringde Peter och sa att en svart katt sprang på gräsmattan och jagade flugor. Och ingen Oskar hittades inne. Stor chans att det är han då ja. Men Oskar gillar friheten mer än Peter så han kom in först på eftermiddagen. Hur han nu kommit ut i första läget.