Att försöka ta sig an projektarbetet nu var ett misstag. Nu känner jag mig ännu dummare än innan. Vi skyller allt på febern. Så i stället ikläder jag mig min vackra (med vacker menar jag praktisk och varm) flanellpyjamas och lägger mig i sängen och väntar på att Peter ska komma och kramas. Värma mig that is, något mer ansträngande än så orkar jag inte så tro inget annat.

 

Just nu tror jag att det smartaste vore att sova lite; jag minns inte hur många febernedsättande tabletter jag tagit eller när. Jag tror inte att de fungerar heller. Så jag sätter min tro till vitlök och ingefärskarameller i stället. After eight-teet som min mor köpte med sig från Camomilla har jag druckit en kopp av med men tyvärr känner jag ingen smak av det. Vi får vänta med det tills sjukdomen försvunnit helt enkelt. Suck och stön och host och harkel.

Som om inte min febermisär och hosta vore plågsamt nog; nu är det fotbollsdags dessutom. Suck. Nåja, vi kan ju försöka titta lite på projektarbetet och se om jag förstår något.

Nu skulle jag egentligen suttit i skolan och diskuterat design patterns och sånt där. I stället? Jag sitter hemma i soffan med bihålor och näsa fulla med grön gegga. Trots Panodil och Ipren vill inte värken i kroppen försvinna riktigt heller.

 

Men jag har inte tid att vara sjuk. I dag skulle vi hållit på med projektarbetet (går som tur är att göra en del via datorn, kan ju chatta med min projektgrupp om det skulle vara så). I morgon börjar bokmässan och då har jag en del seminarier inplanerade. Och montervin, icke att förglömma. På fredag är det tänkt att vi ska plugga lite till och så hade jag hoppats på att hinna med syfestivalen i Borås. På lördag börjar höstmarknaden i Sävedalen så då har jag lovat att jobba. På söndag ska Karl ha sitt kalas med alla barnen. Så jag ska hinna baka tårta, muffins och allt vad det nu var som Karl hade beställt.

 

Kort sagt; jag behöver en dunderkur som blåser bort alla elaka bakterier.

Jag brukar inte vara svår när det gäller film producerat utanför Hollywood. I dag gav jag dock upp filmförsöket. Av någon anledning tyckte Peter att vi skulle se Into the white. Ok att den har de där elementen som Peter är svag för - tyskt, piloter, världskrig. Men det räckte inte långt. Kort sagt; vi kunde lika gärna tittat på Big brother; det var samma grej. Några män som inte kände varann, givna konflikter, instängda i ett rum där de ska överleva (varann). Nu kanske det blev bättre mot slutet men jag tvivlar. Tyskland förlorade trots allt kriget.

I går var en stor dag för vår brevlåda. När jag tömde den låg det inte mindre än en väska, en bok och ett bokmässepaket i den. Plus ytterst lite reklam och inte en enda räkning. Hurra!

 

HB hade för en vecka sen en tävling där man kunde vinna seminariekort till bokmässan. Och minsann om jag inte vann ett sådant! Behöver jag säga hur mycket jag älskar min skola?

 

Jag vill inte ta ut segern i förskott men kan det verkligen vara så att jag är klar med tentan?! Jag ska förvisso korrläsa och justera diverse referenser men i det stora hela alltså. Är det på riktigt?

Jag tyckte ju att jag var smart som ordnade med en studiehörna. Just nu är det dock alldeles för kallt för att sitta i sovrummet. Således eldas det i öppna spisen och jag sitter och pluggar i soffan. Med resultatet att jag finner mig själv fulsurfandes, slösurfandes och annat dumt som innefattar internet. Nackdel med att ha en webbaserad utbildning; jag måste ju ha internetuppkoppling. Annars hade det bara varit att stänga ner nätverket och faktiskt bara plugga.

 

Men jag erkänner; nu har jag ju fått pappersvarianten av böckerna, jag har lyssnat färdigt på föreläsningarna och ska egentligen bara samla ihop ett par uppgifter. Sen är tentan klar. Det vore trevligt om den blev klar i dag. I grova drag i alla fall så att jag bara kunde putsa lite i morgon. Jag vill inte vara sån som skickar in sista dagen, en kvart innan deadline. Söndag, kvart i midnat vet ni mao vad jag gör...

Det är mycket med studentlivet som jag känner att jag missar. Kanske borde jag gjort allt det här för tio år sedan. Nu är det många av eventen och påhitten som känns fåniga, omständiga och rent av barnsliga. Missförstå mig rätt; det är säkert jättekul att åka vattenrutschkana på en lerig presenning, särskilt när man fått lite alkohol i kroppen. Ännu roligare är det säkert när någon då kastar iskallt vatten över en. Så länge man får värma insidan med ännu mer alkohol.

 

Jag hade gärna skrålat fyllevisor där det handlar om att den som sjönger högst är bäst. Det vore riktigt trevligt att svina runt och slippa tänka på morgondagen. Men det är ju just det; jag tänker på morgondagen. Antingen ska man

1. lyckas ta sig hem från Borås mitt i natten (för innan nattrafik har man väl inte partajat klart?) och sedan gå de där kilometrarna från busshållplatsen och hem eller
2. hitta nånstans att övernatta och sen dagen efter vakna i en sunkig studentlya (runkbås som Peter så fint benämner det) när man mår som man förtjänar och då leta sig ner till stationen, ta tåget hem och ändå gå de där kilometrarna hem.

Man kan tycka att det vore mer plats till mig i sängen nu när Peter är bortrest. Jag har dock gjort det "enkelt" för mig och låtit Tyko somna på Peters plats. Detta kommer troligtvis att innebära att jag får ännu mindre plats att sova på - vi minns väl jazzhänderna alltför väl.

Säga vad man vill om e-böcker och tillgänglighet. Att ligga i sängen och läsa på en dator är helt enkelt inte samma sak. Så tro att jag blev nöjd när jag fick ett mail från biblioteket i dag; två av mina beställningar har kommit! Nu gör det inte alls något att Peter är i Berlin i dagarna tre. Nästan i alla fall.

Om något är gratis är jag vare sig köpare eller säljare. Jag är produkten som säljs. Tack för det Jan Nolin.

Jag gjorde det så fint för mig. Jag (vi) bar upp skrivbordet till övervåningen så nu kan jag omöjligt störas av vare sig katter, barn, tv eller stök. Nu är det bara jag och datorn. Några pennor och anteckningar med givetvis. Annars har jag den mesta kurslitteraturen i datorn och föreläsningarna likaså. När jag tröttnar att stirra på skärmen lägger jag mig och lyssnar i stället.

 

Så vad är problemet. Ska bara... Nu äter jag frukost och den tar plötsligt väääldigt lång tid. Och kommer troligtvis sluta med att jag inte ens äter upp allt. Vem vill äta kall gröt? Så jag sitter och prokrastinerar som aldrig förr. Orka släpa sig uppför trapporna....

 

Dessutom; jag har fler ursäkter. Regn och äl förbättrar inte läget. På plussidan; jag kunde mått värre - tänk om jag hade gått på gårdagens sittning. Det fanns ju både en fin och en ful att välja på.

I dag har det varit en sån dag man får mycket lite gjort. Och försöker man blir det bara fel. Så jag tror minsann att jag ska lägga mig tidigt. För där kan man väl inte fela?

Jag börjar så smått inse vad det faktiskt innebär med att plugga på högskola. Vad har jag gett mig in på?

 

I måndags var jag i alla fall med och lekte med kåren. Båtbygge som resulterade i att vår sektion faktiskt hade en båt som flöt hela vägen i mål för första gången på flera år tydligen. Trist att sista tåget hem gick halv åtta.

 

I går påbörjade vi vårt projektarbete. På måndag ska projektplanen lämnas in, en vecka senare ska den reviderade planen lämnas in. Den 7 oktober ska projektet vara inlämnat tillsammans med en individuell reflektion. Totalt max 25 sidor.

 

Mitt i allt detta har vi hemtenta. Vilket innebär att jag faktiskt måste köpa de där böckerna. Att läsa på datorn är inte lika skönt trots allt. Hemtentan ska in den 23 september så det blir inget kalas för Karl. I alla fall inte enligt Peter som är den enda realisten i det här läget. Han vet ju vad det handlar om trots allt.

 

Nu blir det lunch, sen ska jag lägga mig och lyssna på internets och wwws uppkomst (och fall?). Fördel med att plugga till webbredaktör: föreläsningarna läggs ut i video- eller ljudfil efteråt. Tillsammans med powerpointpresentation.

Det låter ju fint och ambitiöst med ett eget bibliotek. Och nog är det snyggt. När det är ordning där. Sedan biblioteket flyttade till kattrummet har det dock inte varit någon ordning alls. Flera av böckerna har dessutom varit nerpackade i papperskassar.

 

I dag var vi på fyraårskalas hos ett av dagbarnen. Och vi konstaterade att det inte behöver vara så kaotiskt med barnkalas trots allt. Så vi planerar nu inför Karls femårsdag. Vilket även innebär att det borde fixas i ordning här hemma. Ja ni vet, såna där småsaker. Som att skruva/måla/täcka saker som blivit liggande. Därmed började jag redan i dag. Med böckerna. Det tog ett par timmar men minsann om jag inte fick in nästan alla böckerna. Jag gjorde en fuling och sorterade dem i storleksordning så man lär ju inte hitta nåt om man söker men jag kunde i alla fall sätta upp två hyllplan till på så sätt.

 

Peter har åkt iväg på kalas nummer två, den här gången ett 40-årsfirande. Just nu leker barnen fint på övervåningen. Ok; de läser om kiss och bajs och det är mycket pruttljud och skratt. Så nog får jag lite tid och möjlighet att piffa lite till. Jag tror jag ska göra något knappt de galnaste kattanterna gör; sätta upp alla vunna kokarder på väggen. Mest för att de tar plats i lådorna. Och för att verka lite crazy.

 

Jag tror nog att jag kan vänja mig vid det här att vara ledig på lördagar; sovmorgon var rätt skönt och att veta att man har det i morgon med känns riktigt bra. På morgondagens agenda står aktivitet med studentkåren; jag skippar alla kårfester och hänger på när de väljer utflyktsmål som djurpark och tropikhus i stället.

Nu har jag gjort fyra olika versioner av samma inlämningsuppgift. Jag överanalyserar troligtvis uppgiften men argh! Ja, jag känner mig aningen begränsad i 500 ord, varken mer eller mindre.

Behöver jag säga att jag älskar min utbildning? Just nu grottar jag ner mig i en föreläsning om vad internet är. Snart ska jag finslipa lite på min inlämningsuppgift om storytelling och jag är sjukt sugen på att åka till biblioteket och låna lite böcker. Dagens boklista är:

• Storytelling befolkar varumärket
• Studentens skrivhandbok
• Kritiskt förhållningssätt
• Sociala medier - En halv sekund från ord till handling

Efter diverse sånger, lekar och andra förskoleövningar är jag hemma. Tvååringens byggande med träklossar visar högre klass än vissa aktiviteter i högskolan.

 

Nu ska jag dricka min cider och äta min tårta. Sen ska jag kasta mig i säng. På något sätt måste jag kompensera sömnbristen i natt; inte nog med att jag skulle upp tidigare än vanligt - Tyko valde att vakna mitt i natten.

 

Jag vet inte om det är för tidigt för att sovra bland klasskamraterna. Man borde ge dem i alla fall ett par chanser. Men nog vet jag vilka jag föredrar (och där det förhoppningsvis är ömsesidigt).

 

Jag blev i dag kallad bibliotekarie för övrigt. Jag kan dock inte bestämma mig för om det är bra eller dåligt.

Det här med att gå upp tidigt är inte min grej. Förhoppningsvis är denna dag den första och sista som jag ska vara i skolan till åtta.

Jag kan trösta er med att internet blir inte bättre för att man har en ny dator. Eller ja; bättre kanske det blir men definitivt inte roligare. Efter att ha surfat samma sidor minst tre gånger inom loppet av tio minuter borde man inse att det är dags att göra något annat i stället.

Trots att den är ganska så liten så är den bra. Tangentnedslagen är riktigt bra och den trevliga ytan finns där. I en alldeles liten, söt ultrabook. En stor fördel är att den inte bränner huden på benen. En liten nackdel är att den inte värmer frusna ben lika effektivt.

 

Fina, duktiga HP.

Det var tydligen ett bra tag sedan jag var på biblioteket. Om man bortser från det där vilsna besöket i våras vill säga. Men nu kan man minsann fjärrlåna. Från andra städer och inte bara närliggande bibliotek. Se där!

 

Så jag är stolt ägare till ett lånekort. Fritt att nyttja på Härrydas bibliotek. Jag tog tillfället i akt och beställde inte mindre än tre böcker. Kurslitteratur förvisso. Alla utom en av böckerna som vi ska ha i första kursen finns dessutom nedladdningsbar i en eller annan form.

 

Gilla? Gilla!