Det kliar och river i mig. Jag kan inte avgöra om det är fingrarna som vill hålla i tyg/lera/stearin/kamera/silver eller kroppen som vill tänjas i ett yogapass/skogspromenad/cykeltur. Därför sitter jag och velar mellan diverse glasblåsarkurser och vandringslopp. Kanske behövs både och?

 

Se det här som att jag nästan bestämt mig i alla fall. Jag klickar hem de där rullskridskorna. Kanske tar jag mod till mig och drar på try out i oktober igen dessutom. Annars rullar jag på lunchen på jobbet. Om jag dessutom har någon som vill ställa upp i skogsmaran med mig kan jag snabbt, innan jag ångrar mig, anmäla mig till det med. Hur som helst är det snart höst och jag vägrar falla neråt, bakåt, in i något skal där jag går på sparlåga. 

Många (däribland jag själv) tror att man åker på konferens för att konferera diverse saker. Man äter trevligt och talar med trevliga människor om allmänna saker. Sedan sover man i sin egen säng och vaknar till ännu en dag av konfererande, förutsatt att det är en tvådagarsgrej. Men tydligen behövs vissa hållpunkter. 

1. Vuxna män får, om de skadas lindrigt, plåstra om sig själva. Be inte en kollega göra det samtidigt som du blinkar med ena ögat.
2. Håll dina händer för dig själv om inte någon aktivt ber om något annat. Känn å andra sidan inget tvång om att lägga dina händer på någon bara för att hen ber om det.
3. Säg inte "Du skulle nog gilla min pappa" och tro att någon tolkar det på rätt sätt.
4. Har du inget vettigt att säga, håll tyst. Ingen vill eller orkar lyssna på svammel.
5. Ska du lämna någons hotellrum, gör det snyggt.
6. Vuxna män får plåstra om sig själva.