Jag gjorde något dumt

Det var illa nog när vi skaffade konto hos Viaplay. För att se fotboll, hette det. För att börja följa varenda konstig serie som fanns i utbudet, blev sanningen. Nu är jag fast. Som jag nämnt tidigare
 
Så det är väl klart att jag nappade på erbjudandet från Tele2: två fria månader hos HBO. Jag har redan fastnat totalt i Masters of sex och Peter tittar på Strike back. Vi kan väl säga att vi har skilda intressen ibland... 
 
Tillägg: inte blev det bättre av att jag skaffade konto hos Playpilot. För att hålla reda på mina favoriter. (Och inse att jag kanske behöver Netflix med.)

En mager katt

I fredags var jag på Västra djursjukhuset med Oskar. Han har magrat mycket på sistone och vi var där och tog diverse blodprover. I går ringde de med svar på proverna. Han har diabetes. Vilket kommer innebära en del förändringar i utfodring och rutiner. Just nu sitter jag och söker en massa info på webben och har lugnat ner mig något. Jag slåss mycket med tanken att inte plåga honom (är det en plåga?) med en behandling som innebär dagliga sprutor och blodprover. Samtidigt är det ingen dödsdom; katter kan bli friska från diabetes och leva många år till. Då kan det vara värt ett år eller två av sprutor och mat på regelbundna tider, vilket innebär att åker vi någonstans måste vi vara hemma vid ett visst klockslag alternativt ta med oss Oskar och insulin. 
 
I veckan som kommer ska vi till Västra igen och träffa en diabetessköterska för att gå igenom vad det innebär att ha och ta hand om en katt med diabetes. Vi tar det därifrån. 

Tappad

Plötligt hittar jag mig själv promenerandes i skogen halv åtta en söndagsmorgon. Hur hände det egentligen? Jo, det började med att vi på jobbet anmälde oss till TappaTrampet. Något de tydligen gjort tidigare och förvånansvärt många var med på så vem vågade tacka nej? Tack och lov hann jag få stegräknaren innan vi åkte till Warszawa så jag tjänade in en hel del steg där, bland annat 24000 steg en dag. Väl hemma blev jag lat och bekväm igen.
 
Det hände dock något i mig när jag gick in på Tappas webbplats och såg hur övriga låg till. Plötsligt tänker jag att 15000 steg om dagen inte borde vara omöjligt. Allra helst 18000. Och om jag ett par dagar går 20000 per dag höjer jag mitt snitt och behöver inte ligga så våldsamt långt efter övriga. Samtidigt har jag en realist inombords som säger åt mig att om jag snittar 3500 steg totalt en vanlig arbetsdag, måste jag promenera ett par timmar för att ens komma upp i lägst önskad summa. Alternativt börja träna squash som ger 292 steg per minut (och lägligt nog finns squashbana på jobbet).  
 
Nu återstår att se om den återuppväckta tävlingsmänniskan vinner över latmasken. Eller om realisten dödar oss alla.

Hej Sverige!

I tisdags flög hela familjen till Warszawa. Det var ju några år sedan sist så för Karls del var det som ett första besök. Så vi bockade av de typiska kulturpalats och gamla stadsdelar. Den här gången blev det till skillnad från förra varken några Gestapohögkvarter eller tsarfängelser.
 
Vädermässigt: åskoväder med ösregn på tisdag, halvmulet onsdag, torsdag och varmare på fredag men sommarregn då och då. 
Matmässigt: det åts på mjölkbar, fikades på Blikle och intogs finmiddag på första maj. 
Sightseeingmässigt: vi såg minnesmärkning efter ghettot, gick längs Prozna (som numera renoveras och inte är lika spännande även om det är fint), beundrade takträdgård på universitetsbiblioteket och räknades stridvagnar på militärtekniskt museum. 
 
Givetvis var det vissa typiska saker jag kunde skippat men som barnen roades av. Sedan fanns det saker som bjöd på överraskningar. Som generalrepetitionen av hundratals soldater vid Den okände soldatens grav. Tydligen skulle det hälsas på presidenten på nationaldagen den tredje maj så de övade och övade. Vissa saker blev jag även besviken på. Som att chokladfabriken inte erbjöd guidade turer. Och att vi gick förbi Krakowska Manufaktura Czekolady utan att gå in. Vi gör det sen. Sen blev aldrig av. Jag hade gärna besökt biblioteksträdgården när den stod i full blom. Mest besviken är jag på mina (och övriga familjens) fötter som inte orkade mer. 
 
För att sammafatta resan citerar jag Peter från sista kvällen: vi är inte klara med Warszawa. 

Självplågare

Som för att straffa mig själv efter den intensiva veckan, tog jag ett bad med tillhörande skrubb. Det kan tyckas att det är allt utom plågsamt och visst; ett varmt bad är skönt och en skrubbning är skönt. I dag gjorde det mest ont. Vilket var skönt på sitt sätt. Att gnida en lavasten hårt mot huden och sedan sänka sig i hett vatten (med eukalyptusolja) gör ondare än man tror. Att man innan skrubbningen dessutom skållat huden med det varma vattnet, förbättrade inte läget. Jag toppade självplågeriet genom att hälla lera i både öron (inte så ovanligt) och mun (första gången!). På plussidan: jag är ren inom och utom. 
 
Efter en kalldusch la jag mig på golvet med vidöppet fönster och väntade på att huden skulle torka. Vinddraget var en god tröst. När jag hade torkat, smorde jag in hela kroppen i kakaosmör. Alla plågor är nu förlåtna och huden älskar mig igen. Nu ligger jag nerbäddad och häller kakao invärtes: en kopp varm choklad med kokosolja. Nu lär jag sova djupt. Det förtjänar jag. 

Vår

Det är officiellt. Vinbärsbusken knoppas, påskliljorna är på väg upp ur jorden och tvätten kan torka ute. Dessutom hittade jag årets första fästing som bitit sig fast på mig. Så nu är det vår. Inget mer pälsfodrat, bort med ylletröjorna. 
 
Jag står här med dubbelt så många krukväxter som i går. Det har planterats om elefantöron, garderobsblommor, ett antal kaktusar och annat. Så om någon känner sig sugen på meterhöga växter har jag nog ett par över. Platsbrist (och krukbrist) gör att jag inte planterar om porslinsblommorna och svärmorstungorna riktigt än. 

Typiskt

Det utlovades först en riktigt varm helg. Sedan backade metrologerna och sa att det skulle bli kallare, men ändå sol. Så mina planer för helgen var att plantera om alla krukväxter, utomhus. Sedan skulle högtryckstvätten få arbeta lite; tvätta hjul, stenplattor och trappor. Om jag hann skulle jag dessutom gräva lite. Jag måste plana ut marken och luckra upp jorden (leran) inför planteringarna. 
 
I går var det ingen idé att gå ut. Det var kallt. Väderprognosen för i dag såg bättre ut så jag väntade. Och vaknade till regntunga moln och snålblåst. Men tydligen vaknade jag på den optimistiska sidan; kanske blir det bättre framåt dagen. Under tiden tänkte jag plantera om orkidéerna, det är ok att göra inomhus. Sagt och gjort, sju orkidéer står nyfriserade och uppfriskade i fönstret. Lite skräpigt blev det men ändå överkomligt. Och så gör jag misstaget att se om väderprognosen ändrats. Japp. Halvmulet, helmulet och sedan regn. Med varning för hård blåst. Så nu sitter jag och beställer fröer för plantering om ett par månader. Då borde solen hittat till Hindås. 

Huvudvärk

Är det så "illa" att jag inte druckit alkohol på så länge och inte minns hur en baksmälla känns? Eller snarare att jag inte druckit vin på evigheter. Så värst många glas blev det inte i går till melodifestivalen men ändå känns det som någon renoverar i huvudet. Är det ett tecken på att jag ska hålla mig ifrån alkohol överhuvudtaget eller bara vin?

Hjärta Thåström forever

Det känns ganska givet att man sitter och lyssnar på Thåström. Just nu. Mannen som följt med genom livet, på ett eller annat sätt. Kanske är det därför tonårssmärta och festivalnostalgi skakar om mitt inre vid genomlyssning av nya skivan. Texten är ny, innebörden densamma. Melodin är annorlunda, musiken välbekant. Rösten är och förblir den som alltid varit. Hjärta smärta. 
 
Nu har inte nya låtarna fått någon egen innebörd (än) så visst är de gamla bättre. Men Thåström kommer för evigt bli älskad och förlåten. Vi kommer alltid ha Arvikafestivalen och Eriksbergshallen.

Thåströms nya

I går när jag kom till jobbet spelades Thåströms Karenina på radion. Jag var tvungen att sitta kvar i bilen och lyssna klart. Sedan klev jag ur bilen och in på jobbet och fortsatte dagen som vanligt. Thåström kom fort men försvann på samma sätt. 
 
I dag fick jag ett mail från Spotify. De rekommenderar mig att lyssna på Thåströms senaste låt som tydligen släpptes i dag. Så nu sitter jag här och lyssnar igenom allt Spotify har att erbjuda med honom (även om Balladen om briggen Blue bird är och förblir bäst). Det är något med den mannen som får mig att må dåligt på ett bra sätt. Han träffar på ett ställe som får mig att vilja spy samtidigt som jag vill måla med svart akvarellfärg på stora vita ark. Jag vill skapa tokiga saker för att få ur mig det svarta inom mig. Utan att ens veta att jag bär på något svart. 
 
Jag var för övrigt inte så imponerad av den nya. Men det kanske krävs ett par lyssningar. Den får mig dock inte att må dåligt. 
 

Ny på jobbet

Första veckan har passerat och jag har överlevt. Jag är grymt trött men det bottnar mest i att jag inte är van att gå upp halv sex varje morgon. Vänlig medarbetare berättade att han aldrig vant sig, ens efter flera år. 
 
På jobbet gör jag precis sånt jag vill syssla med. Och det är ok att jag blir precis så nördig som jag önskar när det kommer typografin. Jag kombinerar strukturen från html med ISO-standarder och gestaltningslagar. Resultatet syns förhoppningsvis till hösten när katalogen ska tryckas. Och utöver det är det datablad och webbplats som ska tas omhand. Man kanske kan säga att det där med elmotorer inte är så illa ändå. Otippat, men inte illa.  

Mitt 2015

Lisa skrev en så fin lista över målen 2015. Jag blev helt klart inspirerad. Mest över tanken att inte ställa så extrema krav på året. Så här kör vi: 
 
Trivas grymt bra på nya jobbet. Bygga koja med barnen. Upptäcka ny musik. Läsa mer. Surfa mindre. Odla fler ätbara växter. Lära mig äta de odlade växterna. Sluta tveka. Få det gjort. Vara lycklig. 
 
Sådär. Inte alltför ouppnåeliga mål va? 

Uppdatering

Till slut kom jag fram i telefonkön. Till ingen nytta egentligen. Handels a-kassa kunde absolut inte hjälpa mig. Lagt kort ligger. Dock avslutade killen samtalet med att undra om jag hade några andra frågor han kunde svara på och han önskade mig lycka till med nya jobbet. Och jag fick numret till Unionen. Men det byråkratiska kunde han inte hjälpa mig med. 
 
Efter de två timmar jag lagt på telefonkön till Handels a-kassa var jag mindre sugen på att ringa Unionen direkt efter, för ännu mer tid i kö. Men få det gjort, tjuren med hornen och allt det där. Efter max en kvart i kö (här var det ingen som sa vilken plats jag hade tyvärr) kom jag fram och talade med en mycket trevlig kvinna som absolut kunde hjälpa mig. Inga problem! (Sa jag att hon var norrlänska dessutom? Till skillnad från stockholmaren hos Handels a-kassa. Nej, jag dömer ingen.) 
 
Så in med en blankett och komplettera med uppgifter när det är dags. En sak mindre att bocka av på listan. Any.do har en käck app för det, även om Astrid var bättre och trevligare. Astrid peppade, det gör aldrig Any.do. 

Viss reklam tack

Säga vad man vill om reklam men det där med anpassad och riktad gillar jag. Ibland blir jag förvånad och glad, ibland misstänksam och skeptisk. 
 
I dag fick jag ett mail från Tripadvisor. Enligt dem skulle våren i Paris passa ypperligt. Ja, det kan man kanske tycka. Betalar du? Fast om nu Paris inte skulle locka, tror de att Köln, Barcelona, London eller Rom passar bra. Och visst; Köln är ganska troligt att jag återvänder till redan i sommar (vi minns alla sushin!) och Barcelona har fastnad för evigt, även om det inte står på turlistan på ett tag. London och Rom är lite mer wild cards. Kan både ha och mista. London skulle man nog upplevt som tonåring, nu lockar de skotska vidderna (och cidern) mer. 
 
Längre ner i mailet nämns platser som stockholmare besöker. Skönt, då vet jag att jag ska undvika Köpenhamn, Berlin, Bangkok och New York. Värre är det med att försöka undvika Göteborg, som de även besöker. Vill man hellre besöka mindre kända ställen rekommenderar de att jag åker till Da Nang, Ao Nang, Bodrum City, Limassol eller Sihanoukville. De är definitivt mindre kända för mig, jag skulle inte ens kunna gissa var i världen de låg. 
 
Så mitt i allt reklamflöde sitter jag nu och reseplanerar. Trots att jag är fattig student mellan jobb. 

Snart är terminen slut

I går fick jag in näst sista uppgiften i e-handelskursen. Nästa vecka kommer den avslutande uppgiften som troligtvis är en sammanfattning av vad jag (ska ha) lärt mig. I dag fick jag in näst sista uppgiften i typografikursen. Nu kan jag fokusera på den avslutande uppgiften där med. Dels en teoretisk del och dels en praktisk. I dag började Karl skolan igen dessutom så det är lite lugnare på förmiddagen. Så jag känner att jag har ett par "plustimmar" i dag och i morgon där jag faktiskt kan få lite gjort. 

Var god dröj

Hur jag har spenderat de första timmarna i dag? I telefonkö. För att den mänskliga faktorn inte kan göra rätt hos a-kassan. 
 
Fortsättning följer. Om jag väl lyckas komma fram i dag. 

Helgnöjet

Det är inte alls konstigt att äta lussekatter och dricka flädersaft. Efter man precis avslutat ett par liter glass. När man frostar av frysen får man äta det man hittar. Påsarna med mystery meat slängde jag dock, tillsammans med det frystorkade brödet. 

Årets serier

För nästan ett år sedan insåg jag att man kan se serier på Viaplay. Ja, Peter har konto för att kunna se fotboll. Så jag började botanisera bland utbudet. Och nog har det blivit ganska många serier sedan dess. Några är avslutade (på gott och ont) och några följde jag sedan innan. 
 
Jag skulle kunna skriva en lång lista och låta det vara så. Men vad ger det? Serierna är trots allt uppdelade i olika kategorier. Som de jag började titta på i brist på annat och inte kan slita mig från. Där hamnar Crossbones och Outlander främst. Båda är bra och jag jobbade mig snabbt igenom de avsnitt Viaplay erbjöd. Några som varit över förväntan är även Black box, Red widow, Damages, Rush och Unforgettable. Sedan har jag sett Castle, Rabbit falls och Men at work i (rejäl) brist på annat. Eller ja, jag ville snarare ha något att se som inte var så viktigt att jag var tvungen att se flera avsnitt i rad. Vill man slötitta så funkar även Community och Trophy wife. 
 
På Viaplay finns även serier jag sett tidigare och rekommenderar varmt. Sherlock, Firman och Alcatraz är sådana. Trots att Alcatraz aldrig avslutats. Och på tal om icke avslutat så ska man även ha sett de avsnitt som gjorts av The event och Flash forward. 
 
Och givetvis ser jag Agents of S.H.I.E.L.D., Continuum, Falling skies, Haven och Revenge som man hittar hos Viaplay. Blacklist började jag titta på men det var ett tag sedan sist, vet inte riktigt varför.  
 
Det finns även vissa serier som jag på grund av Viaplay måste följa och som inte längre finns i deras utbud. Det är Pretty little liars och Once upon a time. Var, när och hur jag ska ta upp dem igen är olkart men de är oavslutade för mig.  
 
I vissa fall kan man bara säga åt mig att läsa böckerna i stället. Och jo, Outlandersböckerna har jag sedan flera år. Och 2015 ska innehålla bra mycket mer litteratur än 2014 gjort. För bara häromdagen insåg jag hur fina vänner böcker är. Så Fördömd lästes ut på bara ett par dagar. Målet med 2015 är att en hyllmeter böcker ska läsas, minst. Och köps det fler, ska dessa läsas. Utbudet är stort; jag har ungefär 20 hyllmeter böcker som ännu inte är lästa. 
 

Ledig?

Efter en vecka av inget pluggande överhuvudtaget, känner jag mig stressad. Tvärtom mot vad jag borde. Jag borde njuta av ledighet och att umgås med min familj. I stället tänker jag på allt jag borde göra. Fast vad är det egentligen? Sista uppgiften i logistikkursen är inlämnad och grafisk teknik är slut sedan länge. Typografin har jag bara två uppgifter kvar och det flyter på så lätt att jag absolut inte borde stressa över den kursen. Det som kvarstår är e-handelskursen. Fast där har jag inte deadline förrän om två veckor. Så egentligen är det lugnt. Jag behöver dock åka till ena biblioteket och hämta en bok och det andra biblioteket för att lämna några. Senast i dag. 
 
Övriga i familjen är just nu och åter snowracer. Äntligen kom det snö. Det sägs att den ska försvinna snart så de passar på. Tyko fick ju en egen snowracer förra året men då ingen snö kom, blev den kvar i sin kartong omonterad. Jag hoppas att de tar igen det rejält nu. Och att jag får nån timme eller två att se över studierna. Så jag åtminstone kan sätta igång ordentligt efter ledigheten igen. 

Rätt folk på rätt ställe

Jag undrar om inte folk börjar känna av lite julstäming. Eller åtminstone folk som sitter på diverse kundtjänster. Den senaste veckan har jag varit i kontakt med ett flertal. På Apotek Hjärtat löstes mitt problem supersnabbt och bättre kundservice får man leta efter. På Klarna återkom man med tydligt svar på min fråga, även där med trevligt bemötande. Nu senast var det Svea Ekonomi, som förvisso dröjde någon dag med svaret men där justerade man förfallodatum på fakturan, utan att jag bett om något sådant. Jag är skitnöjd, rent ut sagt! Det är de små sakerna i livet som gör det, definitivt. Det är skönt att se att företag inser att kundservice är en viktig del och att man sätter rätt folk där. 

RSS 2.0