Det där uppskjutna tandläkarbesöket straffar sig nu; en av kindtänderna gör onödigt ont. Jag försöker intala mig själv att det är en visdomstand som växer alternativt att jag bitit ihop tänderna när jag sovit. Men förmodligen är det Karius och Baktus som varit duktiga och grävt en grop.

Jag skulle kunna skriva om den påkörda katten, den döda igelkottsungen, den nya hundvalpen eller den andra igelkottsungen som fastnade i nätet. Jag skulle kunna skriva om marknaden eller Slöjddetaljer.

Men jag gör varken det ena eller andra. Var sak tar sin tid. Och tid är det minsta jag har.

Karl har precis bäddat ner sig i sin nymålade säng i sitt nyrenoverade rum. Han verkade mycket nöjd.

Det är först nu jag inser hur stort hus vi har; alla möbler som släpats fram och tillbaka och ställts in i bland annat Karls rum. Trots att det inte på något sätt är övermöblerat där inne saknas det möbler lite varstans i huset. Det blev liksom tomt. Kanske får man bättre struktur nu. Nu fattas det bara att Tyko flyttar in i Karls gamla rum och sen kan jag leva med den ordningen i ett par år. För just nu känner jag inte för nån helrenovering av tvättstugan och allrummet direkt.

Nu är alla lister i Karls nya rum målade. Grundade och målade minst ett lager. Det behövs nog ett par lager till dock. Så det blir ingen inflytt i dag. Hans säng står ute och har grundats den med. Så i natt sover han i tältsäng.

Herr Ågren är tillbaka. Oinbjudan till trots.

För övrigt var Peter och Karl i Frillesås och badade i havet i dag. Eller; Karl badade. Sen åt de minsann glass. Karl var vuxen nog och valde päronkonjak.

I morgon är ledig dag och Karl och Peter åker till Lysekil. Jag och Tyko får sällskap av min mor och ska piffa Karls nya rum. Väggarna är nymålade och fina. Fast egentligen borde vi måla listerna med. Vi får se vad som hinns (orkas).

Det som tidigare kallades biblioteket är nu tömt sånär som på ett par lådor. I går slängde Peter plast över allt och taket målades och väggarna spacklades. Det ser riktigt tjusigt ut när man kikar in där nu. Förhoppningsvis slipper vi måla taket två gånger.

I kväll blir det förmodligen målat på väggarna med. Och så måste jag nog fixa i ordning lite i kattrummet; det står bokpåsar högt och lågt. Trots att bokhyllorna redan är fulla. Jag som egentligen hatar dubbla rader har kommit på ett system; alla böcker jag redan läst hamnar i bakre raden. På så sätt är det lättare att hitta en ny bok. Smart va?

Nu är hyllorna tömda. Nu återstår det bara att flytta ner dem till kattrummet. Eller; fyra av fem är nere. Sen ska rummet tömmas på småplock. Taket ska målas vitt och väggarna gula. Så det blir ingen inflytt i helgen i alla fall. Med andra ord kommer vi höra Karls tjatande i några dagar till.

Ok. Jag har jobbat i dag med. Efter övningskörandet i morse och innan övningskörandet på eftermiddagen.

Sen har jag gjort mycket lite. Lagat mat. Matat mig och barn. Enda stora grejen är att jag tömt två bokhyllor på böcker. Det är å andra sidan stort. De har tömts och den ena har flyttats ner i framtida biblioteket och fyllts igen. Karl ska med andra ord få eget rum på nedervåningen. Så hela nuvarande biblioteket (tillfälliga förrådet) ska flyttas ner till kattrummet och sen ska Karls prylar ner. Förhoppningen är sedan att Tykos saker ska in i Karls nuvarande rum. Det återstår att se om Tyko och vi är överens om det.

Ja just det; jag har vikt och sorterat tvätt i dag med. Så att ni inte tror att jag bara lekt Äntligen hemma.

Jag trodde aldrig att jag skulle säga det men det ligger något sexigt i att köra bil. Att lägga i fyrans växel får det att pirra. Är det allmänt eller är det just på vår bil tro?

Mindre sexigt är det att jag totalt glömt hur man backar in i en parkeringsruta.

Ledig dag. Peter och Karl är på Aeroseum. Det innebär lite tid med Tyko. Det innebär även min musiksmak, min mat och mina doftljus.

Men jag erkänner; det innebär även att jag sorterar tvätt och städar sånt jag annars inte hinner. Men det kan jag leva med.

För ett år sen låg jag med ett litet, litet knyte på ungefär fyra kilo och sov i en sal på Östra. Nu har jag delat säng med samma knyte som tar desto större plats och väger tre gånger så mycket.

Hur mycket jag än funderar på det blir jag inte klokare. Men det måste ju finnas en anledning. Eller?

Under graviditeten gick man och oroade sig för att något skulle hända inne i magen. Att det en dag skulle sluta röra sig. När det väl var dags för barnet att komma ut oroade man sig för att något skulle gå fel under förlossningen.

Men sen skulle det vara frid och fröjd. Eller hur? När man väl gått och våndats så länge var det väl klart så? Inga fler risker, inga fler dumma tankar, ingen mer oro? Då slår det så hårt när något man inte ens tänkt över drabbar någon liten. Innan gårdagen var min största oro på sin höjd vattkoppor.

Om det vänder sig i min mage; hur mår då föräldrarna?

Livet är allt annat än rättvist ibland. De säger att det är bättre att ha älskat och förlorat än att inte älskat alls men jag vet inte. Att få sitt hjärta fullständigt söndertrasat kan inte vara rätt.

Just nu sitter ett litet barn på sjukhuset och har alltför många slangar i sig och föräldrar med alltför mycket sorg. Det kan omöjligt vara så det ska vara.

Jag saknar ord men känslostormen är desto kraftigare. Tyko betyder extra mycket en dag som denna.

Kärlek till de det berör.

Vad menar de? Att det bara är där man har hår? Att det bara är där man ska raka sig? Att det bara är det man ska behålla?

Jag lovar; jag kom på jättesmarta och intressanta saker att skriva om på väg till jobbet i dag. Och även på väg hem. Men efter cykeltur, kvällsmat, tvättande och tv-tittande försvann allt. Innebär det att inte bara tv gör dig dum utan även tvättmaskinen och cykeln?

Sedan jag läste ut Ego woman för ett tag sen verkar det som jag har fastnat i chic lit. Det har bara blivit lättläst dravel som gör mig om möjligt ännu bittrare och surare på folk som inte lämnar sina otrogna män eller står och stampar på samma plats i tio år.

Jag har avverkat Den avklädda bruden, Belle de Jour: en eskortflickas öden och äventyr och nu sist Min stora kärlek. Inget ont om böckernas historier eller uppbyggnad i sig men ihop blir det bara en massa kräk. Men lättsmält på bussen till jobbet.

Så självklart fortsätter jag min självplågan med Hål i huvudet. Jag får väl se det som en motpol till den desto tyngre Svarta tornet-serien som jag tyvärr avslutat.

När jag letade runt efter cykelvagn och hamnade på tyska Ebay hittade jag en sak som jag blev löjligt förtjust i. Fast den är nog ganska opraktisk. Men se så fin den är! Kom på ett evttigt användningsområde och jag köper den.

Att det ska vara så svårt att frakta sina barn utan bil!

Jag har i alla fall kommit fram till att det smartaste är cykelvagn. Men då är dilemmat om det ska vara standard cykelvagn eller om det ska vara en joggervariant.

En jogger är ungefär fem kilo tyngre än en standard. I alla fall i den prisklassen jag tittar. Och jag ska bara fram och tillbaks till dagmamman med den så det behöver inte vara nån Croozer eller Nordic Cab.

Det hade varit smidigt om en jogger ersatte barnvagnen. Men hur enkelt är det att fälla ihop en jogger och slänga in den i bilen t ex? Och hur stor plats tar den? Vi var på Coop och tittade på deras men blev inte klokare av det.

Det dumma är egentligen att vi redan har en cykelvagn modell standard. Den behöver dock ett nytt hjul och såvida man inte beställer från tyska Ebay är 20" hjul snordyra. Komplett är det nästan vad en ny kostar. I alla fall om man jämför med den XXL hade. Ja, hade. Den är givetvis slut. Annars hade 799:- passat ypperligt.

Senast fredag åker vi annars till Jula och köper deras variant.

Vitmåran luktar extra intensivt efter regn.

Så hur gick det med sakerna vi fick från Foderbilen? Blev de snabbt förträngda och bortglömda? Nyhetens behag?

Nja. Kickeroon leks väl inte lika intensivt med. Men det räcker att klämma lite på den så är katterna snabbt på den som om det vore ett stycke lamm.

Kattgodiset var tyvärr inte särskilt uppskattat. Å andra sidan anser t ex Otto att det bästa man kan servera honom är en burk majs. Olle äter ju inget annat än torrfoder så hans smaklökar är nog inte de bästa heller. Oskar är kräsen i största allmänhet.

Kardan är tillsammans med fästingplockaren de mest använda sakerna. Ja, fästingplockaren används mest till oss människor men nog har en och annan hittats på Oskar med, innevistelse till trots. De riktigt små fästingarna är dock lättare med den variant vi köpt på Clas Ohlson.

En liten, liten hare skuttade i morse över gårdsplanen.

Om något verkar för bra för att vara sant är det oftast det. Att man inte lärt sig det...

Jag hittade en cykelvagn som verkade bra på alla sätt. Men när jag sedan läste omdömen om firman som säljer den blev jag med en gång misstänksam och gav upp tanken om att beställa en. Så vi får leta vidare.

Den här säsongen har trädgården blivit väldigt försummad. Ogräset i rabatterna är meterhögt och rosorna växer sig vilda. Men det är ok; kisar man kan man se skönheten i det med.

Sedan vi kom hem från Vara har jag ätit müsli varenda dag. Nyttig sådan med linfrön och grejer. Men det är inte så svårt när man köper den goda varianten från Nordpolen.

Som kompensation för gårdagens trötthet har jag desto mer energi i dag. Således har två krukor rosenbönor satts ner i rabatten, gamla krukor med jord tömts ut (planteringar som inte överlevt helt enkelt och en blomlåda skruvats upp vid entrén. Dessutom såg jag att nån (de söta rådjuren?) tuggat i sig jordgubbsplantorna så jag räddade några genom att hänga dem i jordgubbskrukan jag köpte men inte orkat använda än.

Under tiden har givetvis tvättmaskinen gått varm. Tre omgångar tvätt och kanske blir det nån mer. Sen allmänt städande inne och, hör och häpna, så har jag lagat riktig mat. Ingen mer diet alltså. Eller ja; vi tar ett uppehåll och fortsätter om nån månad om inte salladsätande och kornknaprande inte hjälper.

Nu har jag surfat tillräckligt med strunt och ska ut och plantera lite till. resten av tomaterna har kommit ner men några andra krukor står fortfarande och väntar ute på altanen. Dessutom ska jag skruva upp ytterligare en blomkruka och fylla den med växter. Ett nytt försök på att så basilika ska jag nog ge mig på med.

Som av en händelse har Stadium rea på ryggsäcken Tyko önskar sig som Mulleväska. Enbart i svart men det går bra det med.

I fredags upptäckte jag en nyhet. Det kanske är gammalt för andra men så värst ofta äter jag inte snabbmat. Och gör jag det är det texmexsalladen på Max.

Således blev jag glatt överraskad av McBean. Jag som inte ens gillar baljväxter. Så nu slipper jag trista fiskburgare. De tillfällen vi styr mot McDonald´s i alla fall.

Det är fascinerande att man blir så trött av att inte göra nånting. Eller ja; inget ansträngande i alla fall.

I fredags kväll åkte vi till Vara. Vi var framme efter nio och kom inte i säng förrän ett par timmar senare. Karl hade dessutom suttit uppe och väntat på oss.

På lördagen skulle vi på Jordgubbens dag-firandet. Ingen led av tiden så vi kom iväg lite sent. Hade vi varit ambitiösa hade vi hunnit med både Slöjddetaljer och tygshopping.

Karl fick i alla fall lekt av sig ordentligt; graits hoppborg utanför Ica och ponnyridning i parken. Han valde den största hästen dessutom. Jag är nöjd över att jag valde Ergon i stället för barnvagnen kan jag säga. Mycket folk, trångt och allmänt varmt.

På kvällen blev det födelsedagsfirande; Majvor kom med tårta och fick gåvor som tack. Det blev inte fullt lika sent som på fredagen; halv elva kom vi i säng, inkluderat barn.

I dag skulle vi upp tidigt så klockan ställdes. Vi skulle på auktion/loppis. Och som vanligt blir det man är ute efter snordyrt. Peter fyndade en Front 242-skiva (och lite annat) för 20 spänn dock. Jag åkte hem med en fyndlåda. Jag trodde att den innehöll diverse barnkläder men i botten låg minsann både 50-talsmönster och fejkkragar. Woho!

Sen har vi mest slappat (läs möblerat om, gått igenom gamla tidningar och mekat traktor). Vi kom hem för nån timme sen och jag är trött in i själen. I morgon är jag ledig dock så jag hoppas att barnen har vett att ha sovmorgon.

Behöver jag berätta hur nöjd jag är? Jag gör det ändå.

Min nattsömn kostade endast 150 spänn. Kul att veta det så här i efterhand. Tyko har i två veckors tid sovit i vår säng. Det innebär ett barn som trängs och klängs. Och anser att man ska gå upp när det ljusnar. Eller hur att jag går upp klockan fyra-fem.

Så vi köpte en rullgardin. En riktig. Inte en sån chiq sak i bambu som vi hade sen innan. En kolsvart som inte släpper igenom ens en strimma.

Inte nog med att Tyko har sovit i egen säng; han gjorde det hela natten med. Vi får hoppas att det inte är nyhetens behag.