Rapportskrivning med litet feberbarn

Att skriva på rapporten till examensarbetet är svårare än jag trodde när man har barn hemma. I går hann Tyko knappt vara en timme hos dagmamman innan hon ringde och sa att han hade feber. Så nu sitter vi här; jag med rapportskrivning och Tyko med Super Mario. Det hade väl gått bra om han inte ville att jag skulle vara med och kommentera allt som sker i spelet bara. 
 
Förhoppningsvis är han feberfri i eftermiddag och kan gå till dagmamma i morgon. Jag tror att både han och jag behöver det. Resten av veckan blir nog inget gjort; helgdag på torsdag innebär att hela familjen är hemma och på fredag har Peter tagit semester. Vem vill (och kan) sitta och plugga då? 

Helgen som gick

Och så kommer en sån där summering av helgen. Vilket visar att jag har mycket lite tid jag egentligen har. Jag har så många smarta saker att skriva ner, så många bilder att visa. Det händer inte då annat kommer i vägen. 
 
I fredags åkte Tyko med mormor till landet. Han har lite svårt att vara ensam och vill gärna att Karl följer med. Den här gången var det lite lättare att övertala honom. Tills han satte sig i bilen och insåg att Karl faktiskt inte skulle åka med. Men iväg for de till slut. 
 
Sedan var det dags för mig att hämta Karl. Efter skolan hade han åkt hem till en kompis så vid fyra hämtades han där. Säkert en kilometer hemifrån. Det kändes till och med fånigt att ta bilen dit. Sen var det jag och Karl som umgicks resten av kvällen. Peter var på kalas och skulle eventuellt komma hem sent. 
 
På lördagen for vi tidigt in till stan. Pöbeln var trots det överallt. Lönehelger ska man hålla sig hemma. Jag som inte kört i stan sedan jag övningskörde, skulle trängas vid Korsvägen. Där vi insåg att det var science fiction-mässa. Kanske skulle vi hinna med den med? Men nej. Det blev snabba tio minuter utan att hitta det vi sökte. Sedan in och parkera i Nordstans p-hus (premiär för min del). Peter var på besök hos optikern i över en timma, av anledningar vi inte behöver nämna. Sedan fick Peter köra runt till resten av ställena som han tyckte skulle avverkas; byggplats vid Chalmers, kinakäk och sushi vid Järntorget och sedan hem. 
 
Väl hemma andades vi ut i ett par timmar. För att komma på att en resa till Borås vore trevligt. EKO hade ju bra pris på jord och andra trädgårdsprylar. En kvart innan de stängde var vi där och lastade bilen full med säckar. Sedan ratades både Mc Donald´s och Max för Burger King. Det skulle ätas glass men glassmaskinen var sönder. Så det blev smoothie med utsikt över Viaredsmotet. 
 
Strax därefter tog dagen slut. Ingen orkade något alls. 
 
Så söndag. Vilodagen blev arbetsdag. Pallkragar fylldes med jord, komposten grävdes ur, jordgubbsplantor flyttades. Det känner jag i ryggen i dag om inte annat. Tykos säng blev äntligen klar dessutom. Färdigmålad skruvades den ihop och piffades. Så fem månader senare står den på plats. Nu har vi en grön säng över, om någon är intresserad.
 
Lite mer kärlek är det ju över den nya sängen. Behöver jag säga att Tyko blev grymt nöjd?  

Blodigt allvar

Efter konstant blödande i tre veckor är jag trött. Inte bara på blödandet i sig, utan kroppen är riktigt trött. Jag visste när jag satte in kopparspiralen att blödningarna kan bli rikare, både i mängd och längd. Men att blöda från ägglossning och fram till mensen lite sporadiskt för att sedan blöda rent blod i en vecka känns inte ok. Alltså inte ens lite slemblandat. Jag räknade ut i går att jag tömmer ut 15 milliliter blod varannan timme de två första mensdagarna. Ja, tömmer som i menskopp. Något annat kan man inte ens ha. Det är illa nog att gå på toaletten varannan timme; hade jag dessutom slängt en tampong eller binda vid det tillfället, hade sopberget byggts på något enormt. 
 
Så när jag kommer ihåg, tar jag järntillskott. Nackdelen med att vara vegetarian är att man inte kan trycka i sig lite blodpudding och må bra igen. I stället får jag nöja mig med brustabletter som gör mig illamående.