Vi var i lördags och klämde på kattungarna. Oj, såna charmtroll! Lilla Dis kull är nu 10 veckor och flyttar snart hemifrån. Den här gången hann vi åka och hälsa på dem i alla fall, förra kullen missade vi ju. Jag har bara sett ett par av avkommorna på utställning.

Först ut: Ian och Dio. Två vita hanar, den ena gulögd och den andre oddeyed.



Sen har vi Ellas kull. Den är tre veckor och alla fem kattungarna är små och söta. De gör inte mycket mer än sover och piper ännu men vad gör det?

Givetvis fastnade jag för enda hanen i kullen,. Trots att han är mönstrad. Jag föredrar ju solida, och då helst svarta eller vita, i vanliga fall. Men det är väl klart att man kan göra ett undantag den här gången.

Eftersom det var Olles sista kull frågade jag Stina snällt om jag inte kunde få döpa dem. Mjo, det gick väl bra. Till slut. Det är klart; det är väl inte alla som vill döpa sina katter efter synthare.