Karl är på bättringsvägen. Nu låter han mest som en astmatiker som sprungit ikapp bussen. Snabba, grunda andetag. Just nu sover han. Vilket han gjort från och till i ett par timmar. Han sover väldigt lätt och vaknar för minsta lilla.

När Peter kom hem gick vi ut på altanen för att få lite sol på oss. Jag och Karl skurade altangolvet, Peter högg ved. I alla fall tills Peter kom och sa att han högg sig i benet. Då fick vi leta fram sjukhuskitet. Inte för att det är så välförsett men nån form av tejp hade vi i alla fall. Peters kommentar var Tur att det inte är grönt, då hade det varit som i V. Jag har fått ett par frågor från honom om min graviditet när vi tittat på V så det var väl skönt att se att han inte var en ödla under huden i alla fall.

Det blev lite bodvite när jag skulle resa mig upp efter omplåstringen dessutom. Då lyckades jag slå i huvudet i skåpsdörren som stod öppen. Så det fattas väl bara att Karl lyckas skada sig nu med.

Jag har för övrigt målat ena sidan av ett av bordsbenen till syrummet nu. Jag slipade alla i förmiddags så vi får väl se hur det verkar. Peter blev lite till sig och tog lite väl mycket färg när han målade sista lagret färg på bordsskivan så det har givetvis runnit och blivit torkade droppar. Så han får snällt slipa och måla om ovansidan. Men sen kan jag sy... Och nu är jag sugen på att göra en massa tights och joggingbyxor till Karl. Han har valt det blommiga tyget och förmodligen blir det ett par kaninbyxor med.