Så börjar det igen. Klådan i fingrarna, i hjärnan. Så förhoppningsvis blir några fler sidor i Karls scrapalbum klara. För jag kan ju inte påbörja Tykos innan Karls är klart. Eller?

Är det sjukligt att sitta och titta igenom alla sina papper och dekorationer och bara njuta förreten? Det är så många fina saker och jag sitter och bara klämmer och känner igenom alla saker. Risken är att när jag är klar med barnens album inte vet vad jag ska göra med sakerna. Göra ett album om mig själv kanske?