Jag ska kanske vara glad att pojkarnas sjukdomar sammanfaller med varann; jag beklagar mig dock lite över att inte båda är febertrötta så att man kan passa på att sova allihop. Nu ligger Tyko utslagen på soffan medan Karl stillsamt bakar julgranspynt. När Tyko har vaknad är det Super Mario utlovat. Vi får se hur långt mitt tålamod räcker; sällan är det längre än till borgen.