Som om det inte räcker med att jag har problem med min nyhetstext; i dag ringde dagmamman och sa att Karl har feber. Det var bara att släppa pluggandet och åka och hämta barnen. Väl hemma verkade han oförskämt pigg. Varm, men pigg. Efter en och en halv timme med Ninjago frågade jag om han hade feber. Nä, var svaret. Så du kan gå till dagmamman i morgon då? Nej, då hade han feber igen. Fejkar han? Redan?

 

Vi får väl se hur han mår i morgon bitti. Just nu kör jag min (nästsista) utväg; jag ställer mina intervjufrågor via en chat med Arbetsförmedlingen. Får jag inget vettigt svar där får jag väl skriva i artikeln att Arbetsförmedlingen inte anser att problemet existerar och att förmedlaren jag intervjuade föredrar att vara anonym. Deadline är i morgon innan midnatt. Gott om tid med andra ord. Om det inte vore så att man är beroende av andra människor för att kunna färdigställa.

 

Man skulle kunna tycka att Peter borde vabba men se han är kursledare resten av veckan. Hur skulle det se ut om kursledaren var hemma? Typiskt att allt krockar; nästa vecka hade det inte varit några som helst problem. Efter i morgon har jag bara ett par föreläsningar kvar på den här kursen. Sen är det full fokus på hemtentan. Som jag redan börjat med. Den handlar till viss del om katter trots allt.