Att komma tillbaka
Sakta men säkert vaknar jag ur min dvala. Efter ett ganska lättsamt möte i Borås satte tankeverksamheten igång igen. Det gnisslade lite och det känns som det varit sommarlov i huvudet lite väl länge. Jag förvånar mig själv med att vilja rota fram kurslitteratur för kommande kurser och bara skumma lite, lite. Intresset för sociala medier vaknar dessutom. Milslånga twitterflöden som passerat mig, bilder på Instagram jag inte orkat kommentera med mer än ett tryck på hjärtat och dalande Klout score som pockar på uppmärksamhet. Jag lovar bot och bättring.
Öppet brev:
Hej!
Jag ber om ursäkt för att jag varit lite frånvarande. Jag vet inte riktigt hur jag ska bete mig när jag inte är i min invanda miljö. Det tog ett tag för mig att vänja mig vid den men nu blir jag i stället vilsen när jag inte är där.
Jag vill vandra längs raderna av de färgglada, och bruna, ryggarna. Jag vill ner i arkivet och insupa damm. I hemlighet fantiserar jag om hur det känns att klämmas, bara lite, mellan arkivhyllorna. Jag saknar tentaångesten och den underbara, underbara fokusen jag har när jag vill lära mig saker. Det där pirret i magtrakten som kan liknas vid ett mer erotiskt pirr och som enbart skapas när jag omges av intelligens. Man kan nästan känna hettan av tankeverksamheten hos människorna runt omkring. Alla skapande ord som formas ur munnar som smakat på innebörden av orden länge och väl innan de yppats.
// Mari
Kommentarer
