Ibland undrar jag om folk är medvetna om hur de uppfattas i sin yrkesroll. Som tågvärdarna som satt i grupp på tåget och talade illa om vissa kollegor, högt och tydligt så att övriga resenärer kunde höra. Det är inga problem för mig att så här i efterhand googla fram de nämnda kollegorna, som uppgavs med både för- och efternamn. Eller advokaten som satt på tåget och talade högt med sin bekant om vilken rättegång hen skulle närvara vid. Hen beskrev flertalet fall hen arbetat med utan att tänka på vem som satt och lyssnade. Ja, som privatperson får man säga och tycka det mesta. Men i yrkesrollen får man, enligt mig, tänka både två och tre gånger innan man talar. Har man arbetskläderna på sig representerar man sitt yrke och sin arbetsplats. Vad du sitter och skrålar om i baren iklädd jeans och t-shirt bryr jag mig inte om.